Kategoriarkiv: Immunförsvar

Konventionella spannmål – ett krig mot jorden?

Jag lyssnar på ett avsnitt av denna utmärkta podcast, The Good Life Revival.

Jordens hälsa beror av hur länge den brukats för konventionell odling av spannmål, och flera har skrivit om det tidigare.

Rachel Carson’s bok Tyst vår kom ut redan 1962 och föranledde att bekämpningsmedlet DDT förbjöds i USA för allmänt bruk.  Dock som vi hör i podcastavsnittet,  kom nya kemikalier snart till användning, som fortsatte kriget mot jorden och dess organismer av olika slag – mot människor, mot djur, mot mikrobiom.

Idag fortsätter kriget mot jorden –  ett krig mot vår förmåga att nära oss, reproducera oss och i förlängningen mot vår förmåga att överleva som art. Jordbrukskapitalism är inte en lösning på detta krig, det är en fortsättning.

DDT ackumuleras i fettvävnad och anrikas upp i näringskedjan.

Dess nedbrytningsprodukter , bl.a. DDE tar ännu längre att brytas ned i naturen än den ursprungliga molekylen vilket gör att vi fortfarande världen över hittar spåren av DDT i människor.

DDT och DDE och många andra miljögifter som t.ex. de s.k. PFAS – fluorerade kolväten och PBDE – bromerade flamskyddsmedel påverkar hormoner, immunförsvar, kognition (tankeförmåga) mm.

Det har väl inte undgått någon att även om vi blir allt äldre, blir många av oss också allt sjukare, och reproduktionsförmågan minskar. En del i detta är synergieffekten av den mängd kemikalier vi numera badas i redan från fosterstadiet.

Podcast-författaren menar att om det finns ett sätt att återställa utbränd jord på, så  är det inte jordbruk, inte ens ett ”ekologiskt” sådant. Inte så länge detta ”ekologiska” jordbruk är beroende av oljebaserade eller ens eldrivna drivmedel (om de i sin tur bygger på batterier med metaller som i sin tur förgiftar vatten och jord i de delar av världen där de bryts). Om dessa ”ekologiska” jordbruk bygger på annuella stordriftsmonokulturer som i förlängningen utarmar jorden är de ingen lösning på sikt.

Han menar, att om det finns ett sätt till läkning av marken, är det att vi försöker återställa vår ursprungliga relation till jorden, där vi är en del av ekosystemet utan att skövla det.

De goda nyheterna är att vi kan ta steg emot bli en del av lösningen, genom hållbara sätt att samverka med mark och vatten i våra landskap.

Lymfsystemet

Lymfsystemet består av ett eget kärlsystem, av lymfkörtlar, organ och annan s.k. lymfatisk vävnad. Lymfan har flera uppgifter, bl.a:

  • att tillverka vita blodceller som deltar i kroppens immunförsvar
  • att ta hand om avfallsprodukter och toxiner t.ex. gamla celler eller celler som skadats i inflammation, infektion och vid tumörsjukdomar och forsla dem från vävnaderna ut i blodet, så att de kan föras bort från kroppen
  • delta i upptaget av fetter ur kosten

Lymfatiska organ är lymfkörtlarna, mjälten, thymus eller brässen och lymfkärlen. Lymfatisk vävnad finns på olika ställen i kroppen som i det s.k. tarmkäxet, i svalg/halsmandlar.

Lymfsystemet försvarar oss vid infektioner och ser till att avfallsprodukter vid toxisk påverkan kan lämna kroppen.

När kroniska/långvariga infektioner behandlas med effektiva örter eller antibiotika, dör mikrober och de infekterade cellerna. De skapar avfallsprodukter som verkar toxiskt på kroppen. De måste lämna kroppen – från vävnad, via lymfan till blodet och sen vidare genom lever, tarm, njurar, innan man kan känna sig frisk igen. Vid behandling av långvariga infektioner och inflammationer kan lymfan vara så belastad att man inte blir förbättrad, utan snarare sämre av en behandling. Då är det viktigt att ta hand om lymfsystemet och se till att det cirkulerar.

Det finns flera behandlingar som underlättar lymfcirkulationen:

  • infraröd bastu
  • Arvigoterapi
  • bad med epsomsalt (magnesiumsulfat) eller magnesiumklorid
  • andningsövningar (djupandning)
  • lätta lymfstrykningar
  • olika kraniosakrala behandlingar, t.ex. The Perrin Technique
  • örter som t.ex. snärjmåra, krusskräppa, kardborrerot, sarsaparilla, maskrosrotringblomma, hästkastanj, Red root (Ceanothus), manjistha

Vid inflammatoriska hormonella åkommor som t.ex. endometrios är det viktigt att stödja lymfsystemet, då det är lymfan som måste transportera bort det menstruationsblod som hamnar på fel ställe ute i buken.  Här är en artikel om lymfhälsa.

Tarmfloran påverkar hjärnans utveckling och immunsystemet

 

 

Surkålsjuice

Goda magbakterier har vi hört talas om, att de påverkar vår motståndskraft mot infektioner. Men forskning visar att bakteriefloran i tarmarna påverkar långt mer än så i kroppen. Hjärnans utveckling påverkas också av mikrobiomet i magen, likaså påverkas våra neurotransmittorer, som styr vårt stämningsläge och faktiskt våra känslor till viss del. En spolformad god bakterie kan t.ex. tillverka serotonin.

Det visar sig att autistiska barn har en annan bakterieflora än andra barn. I Vetandets Värld i P1 idag, säger Hans Forssberg, professor i neurovetenskap, att det går att hjälpa barn med obalans i nervsystemet att må bättre, genom att påverka mikrobiomet i tarmarna.

Jag har tidigare skrivit om en annan läkare som ägnar sig åt att förbättra hälsan via mikrobiomet och en kost som läker tarmarna.

Tarmslemhinnan blir alltså mer genomsläpplig än den bör vara, när den goda tarmfloran är för svag. Ämnen som inte brutits ned helt kan då passera ut i blodet och triggar immunförsvaret att bli mer autoimmunt – attackera kroppens egen vävnad. Då kan också allergier och överkänsligheter utvecklas och när kroppen får fullt upp med att hantera detta pga. ett obalanserat immunförsvar, avgiftar man dessutom andra ämnen sämre. Man blir toxisk lättare, dvs. får svårt att rensa ut ämnen som inte hör hemma i kroppen, blir överkänslig för kemikalier i mat och miljö, ja t.o.m. kroppsegna ämnen.

Lösningen är alltså att odla sitt goda mikrobiom, bl.a. genom att införa probiotisk kost som surkålsjuice – ett mycket enkelt och bra recept på surkålsjuice finns här – och andra fermenterade grönsaker och drycker. Många fantastiska recept finns på denna sida om Helande mat. Att sluta använda giftodlad mat, vitt socker i mängd och antibiotika rutinmässigt och i stället lita på Moder Naturs läkande ämnen som stärker vårt eget försvar och balans, är tydligen en kraftfull medicin. Inga nyheter direkt, eftersom traditionell kost långt tillbaka i tiden världen över alltid baserats på rena råvaror och innehållit inslag av fermenterad mat.

 

Naturligt skydd mot fästingbett

Fallen av TBE och borrelia ökar, trots att vaccinationerna ökar. Båda sjukdomarna kan vara allvarlliga. Det bästa skyddet som jag ser det, är att se till att man inte blir biten av fästingar. Då undviker man även att ev. smittas av borrelia, som det inte finns vaccin mot.

Så här gör man:

1) ät vitlök  varje dag under fästingsäsongen (när temperaturen är över 5 plusgrader). Om man får i sig vitlöken både morgon och kväll är det säkrast. Man tar den i grönsaksoppan, omeletten, stuvningen, salladen eller på sitt frökex på morgonen. Går att pressa ned i en god sås av sesampasta, miso, vitlök och persilja t.ex. Vitlök är bra för hälsan även i andra avseenden då den är mikrobdödande, sänker blodtryck, ger svavel för avgiftning etc.  Parkarbetare i en svensk kommun fick bra resultat med vitlökskapslar,  men fästingarna biter lika ogärna när man använder färsk vara.

2) gör en Fästingolja: blanda ca 25 droppar eteriska oljor av tee-tree, oregano, timjan etc. i 50 ml av en vanlig olja t.ex. oliv eller kokos. OBS, det blir starkt, akta slemhinnor och ögon! Var försiktig med barn, gör en svagare olja till dem. Kontrollera noga först att du inte får en reaktion: applicera en svagare spädning av oljan på ett litet ställe (1×1 cm) på tunn hud i 24 timmar . När du vet att du tål oljorna, smörj hela kroppen eller bara kroppsdelar som t.ex. ben, fötter om du går barfota, armar, händer, hals etc.  innan du går ut.  Det kan vara bra att hela kroppen är insmord även om man har kläder på sig. Ta med flaskan i fickan när du är ute i skog och mark, smörj in mer efterhand om du är ute länge. Jag får inga fästingar när jag kombinerar punkt 1) och 2).

3) Om du skulle bli biten, ta en blandning av Astragalus, Rysk rot /Eleuterococcus och Kattklo/Uncaria tomentosa. Man kan också ta kolloidalt silver. OBS, Astragalus skall inte tas vid kroniska, långvariga infektioner av borrelia – då finns det andra bättre alternativ. Lycka till i naturen!

Om man överväger att vaccinera sig är det bra att läsa på ordentligt.

http://vaccin.me/2012/10/10/fastingvaccinet-kan-ge-dig-parkinsons-somnolens-och-hjarninflammation-sprutan-farligare-an-tbe/

Mistelpreparatet Iscador godkänt av läkemedelsverket

Nyhetssajten Newsvoice meddelar att läkemedelsverket nu godkänt mistelpreparatet Iscador som ”växtbaserat läkemedel för individualiserad palliativ cancervård, som adjuvans (tillägg, stöd) till gängse terapi”. 

Det finns en mängd studier utförda både kliniskt och in vitro på cell-linjer som visar att injicerat mistelextrakt modulerar immunförsvaret, uppvisar anti-tumöraktivitet, förbättrar allmäntillståndet samt förlänger överlevnaden hos cancerpatienter.

I Sverige har Iscador sedan 1984 varit godkänt för utskrivning av läkare inom den antroposofiska vården, men nu har alltså läkemedelsverket godkänt användande av medlet generellt utan särskilt tillstånd för alla läkare. Läkemedelsverkets utredare säger att det kan finnas flera anledningar att välja bort t.ex. behandling med cellgifter för en svårt sjuk person och att dessa patienter inte bör nekas en behandling de hellre vill ha.

Läkare på Vidarkliniken välkomnar beslutet och hoppas att ”fler läkare även utanför den antroposofiska vården känner sig trygga med att förskriva mistelpreparatet så att fler cancerpatienter i Sverige får tillgång till ytterligare en möjlighet till högre livskvalitet”.

I många länder i Europa finns sedan länge en utbredd användning av mistelpreparat och det är den komplementära metod som är mest använd av läkare för cancerpatienter i tyskspråkiga länder.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11347286

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16927523

http://www.lakemedelsverket.se/LMF/?q=iscador

http://www.vidarkliniken.se/nyheter/artiklar/2013/12/mistelpreparat-foer-cancerpatienter-godkaent-av-laekemedelsverket/

http://www.weleda.se/iscador/information-for-patienter/hur-far-jag-tag-pa-iscador/

Behöver vi nya antibiotika?

I nyhetsinslag på radion idag kunde man höra att forskare varnar för resistenta bakterier. Forskare från olika delar av världen uppmanar världens ledare att samarbeta för att hitta nya effektiva läkemedel och att stoppa spridningen av resistenta bakterier. Enligt WHO är vi nu nära en tid när vi får allt fler superresistenta bakteriestammar och inte längre har tillgång till effektiva bakteriedödande läkemedel.

Ett stort antal patienter dör varje år i infektioner orsakade av resistenta bakterier och en av forskarna säger att vi snart inte kommer att ha tillgång till den sjukvård vi känner till idag; möjlighet att utföra stora operationer och häva blodförgiftningar bl.a.

Svenska och utländska forskare är överens om att ett globalt samarbete krävs för att hitta lösningar.

Som vanligt när den internationella forskarkåren kliar sig i huvudet och upprepar det ständiga mantrat ”pengar till mer forskning”, underförstått inriktat på att tillverka nya antibiotika för att kunna lösa problemet, föreslår jag att man tar en titt på den mängd forskning som redan finns, applicerar den och kanske vidareutvecklar studier som redan gjorts.

Här finns fyra studier som visar att växtextrakt har aktivitet mot multiresistenta bakterier:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22619924

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15882206

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12636992

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16553949

I den nedersta studien fann man aktivitet som pekade mot att Tabebuia avellanadea kan ha effekt även mot tumörer. Det låter logiskt, då både funktionsmedicinsk och mer konventionell forskning på senare tid visat att det hos tumörpatienter finns en överväxt av mikrober i blodet och att många tumörer orsakas av särskilda virus eller mikrober.

En önskvärd approach vore att använda information från redan utförda lovande studier om alternativ till antibiotika och börja applicera den kliniskt – innefattar kanske inte nya patenterbara läkemedel som kan inbringa storvinster till läkemedelsbolagen, men skulle förmodligen rädda liv och på sikt minska spridningen av multiresistenta patogener.