Det finns flera varianter av Kungsljus, bl.a. grenigt, mörkt. Men alla har läkande egenskaper.

Verksam del av växten: blommor och blad. Blommorna innehåller bl.a. saponiner, flavonoider, eteroljor och glykosider. Jag har sett ett par amerikanska herbalists nämna roten som kramplösande, smärtstillande och lugnande, jag har inte hört någon fytoterapeut i Sverige nämna det och jag vet inte vilka som i så fall skulle vara de kemiskt verksamma ämnena i roten. Fröna är giftiga.

Användning: kungsljus är en värdefull vän i örtapoteket. Örten läker och lindrar infektioner i övre luftvägar som hosta, bronkit, halsont, ögon-, öron och bihåleinflammationer. Löser slem och lindrar hosta. Kungsljus är ett naturligt antibiotikum då det innehåller bakteriedödande ämnen.  Kombineras väl med lakritsrot, tussilago och timjan. Fungerar både som te och tinktur. Jag har använt och rekommenderat tinktur och té på blommorna med god effekt i många år. Nyligen lärde jag mig att även bladen är värdefulla. Ett par stora nävar fulla med blad sjudes i många timmar i ett par liter vatten. Det blir en mörkbrun lite tjock brygd med jordig känsla, inte otrevlig alls, och inte bitter. Sila och spara dekokten i kylskåp, värm och drick klunkar ur en kopp per dag. The Sacred Gardener har publicerat både en vacker och praktisk betraktelse om Kungsljus här.

Kuriosa: jag har sett ett par amerikanska örtmedicinare använda roten som kramplösande, smärtstillande särskilt vid nervsmärta samt lugnande läkeört. Jag har inte hört någon fytoterapeut i Sverige nämna annat än blommorna vid användning av Kungsljus så jag vet inte vilka de kemiskt verksamma ämnena i roten skulle vara.