Lika viktigt som det är att vi vistas i dagsljus under en del av dagen, är mörker nödvändigt för att vi ska få en sömn som ger oss återhämtning.
Det viktiga hormonet melatonin tillverkas i tallkottkörteln i adekvata nivåer om vi får tillräckligt med ljus under dagen. När det blir mörkt och blir vi tröttare, har tallkottkörteln fått signal om att utsöndra melatoninet så vi kan använda det till bl.a. en god sömn. Melatonin är en stark antioxidant och skyddar mot t.ex. ogynnsam celltillväxt och strålning.
Flera andra hormoner produceras och insöndras cykliskt/cirkadiskt under dygnet, och påverkas av hur mycket vi sover och om det är ljust eller mörkt i rummet där vi sover.
Kunskapstraditioner från skilda delar av världen (yoga t.ex.) berättar att i tallkottkörteln sitter vårt intuitiva, andliga öga. Medicinskt sett kan tallkottkörteln förkalkas av olika miljögifter – men de går att avgifta med hjälp av ett detox-protokoll.
Att se till att inga apparater står och lyser under natten i rummet där man sover och att använda ljustäta gardiner om det finns gatu- eller parkbelysning utanför sovrumsfönstret kan hjälpa melatoninet att verka för en god sömn.
Stress under dagen, fysisk träning eller att sitta framför en dator, smartphone eller annan skärm för nära sänggåendet, kan störa sömnen p.g.a. att stresshormonet kortisol höjs och melatonininsöndringens cykler störs. Barn är särskilt känsliga för strålning av olika slag.
Våra hormonella system har inte ändrat sig nämnvärt sedan vi levde ett liv helt beroende av naturens och solens rytmer. Innan det fanns elektriskt ljus gick vi och lade oss när det blev mörkt, och klev upp med ljuset. Man sov mer på vintern är på sommaren. Enligt en del historiska teorier sov man förr i perioder: man gick och lade sig tidigt, vaknade till någon gång på natten eller tidigt på morgonen, och somnade sedan om. Så det behöver inte vara onaturligt att vakna på småtimmarna. Kanske ska vi då vara vakna ett tag, tänka lite eller göra något trevligt eller nödvändigt, för att sedan somna om igen.