Kategoriarkiv: Kost och hälsa

Är mentala sjukdomar orsakade av kronisk inflammation?

rhr-new-cover-lowres

Den kände funktionsmedicinske profilen Chris Kresser berör i en artikel kopplingarna mellan psykiatriska åkommor och kronisk inflammation. Han visar på många nyligen genomförda studier kring detta.

Det funktionsmedicinska perspektivet innebär inte bara att finna orsak och lindring av symtom – vilket verkligen ofta bokstavligen är livsnödvändigt när det gäller psykiatriska sjukdomar – utan att också finna själva rotorsakerna till inflammation.

Inflammation och svårighet att hantera toxiner av olika slag – det finns egentligen inga andra orsaker än detta till några sjukdomar, som jag ser det när man går till botten av orsakskedjan.

När kroppen står i en ständig inflammatorisk respons, minskar förmågan att avgifta toxiska ämnen. Både de som kommer utifrån och de toxiska rester av ämnesomsättningen som vår lever, tarmar, njurar, hud och lymfa ska hjälpa oss att bli av med. Kroppen balanserar hela tiden mellan inflammation och detox.  Lite inflammation behöver vi för att bl.a bekämpa mikrober och läka skador, men tippar inflammationens verkningar över kan vävnad skadas, och avgiftningen stannar av. Då cirkulerar gifterna runt utan att komma ut, och inflammationen stegras ännu mer i en ond cirkel.

Toxiner som mögel – mycket vanligt! – miljögifter, besprutningsmedel i odlad mat, ”doftande” hushålls- och kroppsprodukter, vacciner, läkemedel, tandlagningar är en del av sådant som orsakar reaktion, inflammation och sätter ned avgiftningsförmågan.

Vad man faktiskt kan födas med, är genvarianter för s.k. metylering, som påverkar ens förmåga att avgifta. Om generna slås på eller av går iofs att påverka till viss del med kost och livsstil. Men en nyckel till att kunna börja avgifta kan vara att ta vissa specifika näringsämnen i koncentrerad form, som man har svårt att bilda tillräcklig mängd av själv.

Chris Kresser visar i artikeln vad man kan börja med för att minska det inflammtoriska trycket och frigöra avgiftande krafter i kropp och hjärna.

Ett seriöst detoxprotokoll och/eller en diet som läker mage och återställer tarmflora är ofta grunden till förnyad hälsa.

Tarmfloran påverkar hjärnans utveckling och immunsystemet

 

 

Surkålsjuice

Goda magbakterier har vi hört talas om, att de påverkar vår motståndskraft mot infektioner. Men forskning visar att bakteriefloran i tarmarna påverkar långt mer än så i kroppen. Hjärnans utveckling påverkas också av mikrobiomet i magen, likaså påverkas våra neurotransmittorer, som styr vårt stämningsläge och faktiskt våra känslor till viss del. En spolformad god bakterie kan t.ex. tillverka serotonin.

Det visar sig att autistiska barn har en annan bakterieflora än andra barn. I Vetandets Värld i P1 idag, säger Hans Forssberg, professor i neurovetenskap, att det går att hjälpa barn med obalans i nervsystemet att må bättre, genom att påverka mikrobiomet i tarmarna.

Jag har tidigare skrivit om en annan läkare som ägnar sig åt att förbättra hälsan via mikrobiomet och en kost som läker tarmarna.

Tarmslemhinnan blir alltså mer genomsläpplig än den bör vara, när den goda tarmfloran är för svag. Ämnen som inte brutits ned helt kan då passera ut i blodet och triggar immunförsvaret att bli mer autoimmunt – attackera kroppens egen vävnad. Då kan också allergier och överkänsligheter utvecklas och när kroppen får fullt upp med att hantera detta pga. ett obalanserat immunförsvar, avgiftar man dessutom andra ämnen sämre. Man blir toxisk lättare, dvs. får svårt att rensa ut ämnen som inte hör hemma i kroppen, blir överkänslig för kemikalier i mat och miljö, ja t.o.m. kroppsegna ämnen.

Lösningen är alltså att odla sitt goda mikrobiom, bl.a. genom att införa probiotisk kost som surkålsjuice – ett mycket enkelt och bra recept på surkålsjuice finns här – och andra fermenterade grönsaker och drycker. Många fantastiska recept finns på denna sida om Helande mat. Att sluta använda giftodlad mat, vitt socker i mängd och antibiotika rutinmässigt och i stället lita på Moder Naturs läkande ämnen som stärker vårt eget försvar och balans, är tydligen en kraftfull medicin. Inga nyheter direkt, eftersom traditionell kost långt tillbaka i tiden världen över alltid baserats på rena råvaror och innehållit inslag av fermenterad mat.

 

Mikrobiom-medicin

För dig som vill höra lite om vad mikrobiom-medicinen kan bidra med, lyssna här på ett

gratis webinar om mikrobiommedicin (registrering med epostadress krävs) med Dr. Natasha Campbell-Bride.

biome16_spkr_natasha-mcbrideEnligt henne – och många näringsmedicinare världen över – ligger roten till de flesta symtom, sjukdomar, åkommor, fysiska som mentala, i en obalanserad tarmflora. Om tarmslemhinnan mist sin integritet släpper den igenom osmälta proteiner in i vårt blodomlopp, där de sätter igång immunförsvaret på olika vis, t.ex. autoimmuniteter.

Att laga en genomsläpplig tarm och återställa mikrobiomet är grunden för en varaktig läkning.

Nyans i kött- och klimatdebatten!

Bild pixabay.com/simonprodl
Bild pixabay.com/simonprodl

Både djur och växter producerar metangas. Kors betande av gräs binder koldioxid. Att odla växtbaserat protein och spannmål storskaligt och för export kräver massor av energislukande transporter och konstgödsel.

Här är några länkar med argument för och fakta om att hållbar, lokal, ekologisk djurhållning med gräsbetande djur inte behöver belasta klimatet. Tvärtom bidrar naturligt gräsbete till en sund miljö, regenererar jord, binder koldioxid och minskar transporter.

https://matochjordbruksnatverket.wordpress.com/2013/01/23/om-jordbruk-och-kott-ur-ett-klimat-och-energiperspektiv/

http://supermiljobloggen.se/nyheter/2015/11/mjolkkrisen-ar-det-storsta-hotet-mot-biologisk-mangfald

http://www.billingsnews.com/index.php/6256-soil-leads-co2-fight

http://tarpan.se/?page_id=186

http://www.regeneratinggrassland.com/

Peter Gelderloos ” Veganism is a consumer activity”

http://www.svd.se/propaganda-mot-kottatande_1274411

http://annikadahlqvist.com/2012/11/07/kon-som-klimatmarodor-ar-en-stor-miljobluff/

För många är animaliskt protein i födan en förutsättning för hälsa, åtminstone under perioder i livet. Många lider av IBS, läckande tarm, tarmsår, toxicitet, koncentrationsproblem och matsmältningsproblem och kan ha svårt att bryta ned de polysackarider och lektiner som förekommer i alla spannmål och växtbaserade proteiner som t.ex. linser, bönor och ärtor innan tarmen läkt.

http://www.gapsdiet.com/

 

Superfoods eller ”vanlig mat”?

Antioxidanter

Programmet Kropp & själ sändes i radio idag, om s.k. Superfoods och Raw food. Jag hörde en del intelligenta kommentarer men också helt svammel – från en nutritionist på Läkemedelsverket. Helt riktigt påpekas att om man intar en enskild antioxidant kan den i sig fungera oxiderande om den inte balanseras ihop med andra anti-oxidanter.

Men helt felaktigt påpekas att de flesta inte har några näringsbrister, och att det i så fall kan mätas på vårdcentralen. Varför håller jag inte med?

Jo, jag – och de flesta närings- och funktionsmedicinare gör en helt annan analys av detta. En tredjedel av befolkningen drabbas av cancer någon gång i livet. Hur många medicinerar mot högt blodtryck, diagnosticeras med depression, s.k. uppmärksamhetsstörningar, låg eller hög ämnesomsättning, utmattning, allergier, inflammationer, höga blodfetter, får stroke, hjärtinfarkt, diabetes? Ja, alla som läser detta har väl minst en anhörig med detta, eller är själv drabbad.

Vad har nu näring med detta att göra? Skillnaden mellan funktions-/näringsmedicin och skolmedicinen (som den i stort praktiseras i vårt land på våra allmänna vårdinrättningar) är att näringsmedicinen går ut på att se hur man med näring kan dämpa inflammation, påverka ämnesomsättningen (upp eller ned), sänka blodfetter och blodtryck, minska oxidativa processer och på så vis stärka kroppens egna processer i organen för t.ex. hormonbalans och utrensning av giftiga ämnen.

Ett exempel där läkemedelsverket har helt fel riktlinjer när man tittar på aktuell internationell forskning är nivåer, intag och referensvärden av D-vitamin. Läs mer om det här. Se också länken nedan i Dr. Mats Humbles artikel i Läkartidningen.

Hur man avgör om det finns en näringsbrist eller inte beror på dels hur man gör analysen men också hur man tolkar den, vad man jämför med. Referensintervallen på allmänna lab är hämtade från ett genomsnitt av befolkningen, sjuka som friska…och har ofta väldigt breda spann. Hamnar man i nedre eller övre kanten av referensvärdet är man ändå ”frisk” och ”har inga brister” enligt gängse tolkning. Men tittar man på cellnivå, eller hur MÅR patienten, är sanningen kanske en annan.

Funktionsmedicinska tester mäter näring (eller toxicitet) i blod och vävnader på ett adekvat sätt. Analyserar man t.ex. förekomsten av en mineral (toxisk eller näring) i plasma eller serum, får man veta hur mycket av det som cirkulerar i blodet. Men det säger ingenting om hur mycket av detta som tas upp i cellerna och därmed blir tillgängligt för oss, dvs. om vi kan utnyttja det. Ett mer adekvat sätt att mäta just mineraler är att titta hur mycket som finns i de röda blodkropparna. Då får man ofta ett helt annat värde. Ett annat exempel är att det finns genetiska variationer när det gäller omsättningen av en del viktiga vitaminer. I de fallen kan man inte tillgodogöra sig de formerna som finns i maten, utan behöver tillskott med de aktiva formerna, som kroppen vid dessa genvarianter inte kan skapa själv. Detta är ett exempel på hur funktionsmedicinen jobbar, man går ned på cellnivå för att se vad som används och utnyttjas. Detta missar ofta den vanliga vården när det gäller s.k. kroniska sjukdomar.

I programmet Kropp & Själ talades det också om att i en del mat ökas den antioxidanta kapaciteten (tillgängligt upptag) när den tillagas, som t.ex. med morötter.

Som jag ser det mår de flesta av oss bäst av en kombination av rå, vild, fermenterad och tillagad mat. Är matsmältningen perfekt, man har inga ämnesomsättningsproblem, inga inflammationer, infektioner, parasiter eller bakterier, dricker giftfritt vatten, sover perfekt, är inte stressad eller har ångest, bor där det inte finns några utsläpp, har inte eller aldrig haft amalgam eller rotfyllningar i munnen, aldrig tagit några vaccinationer, man äter ekologiskt enligt kombinationen ovan så kanske man inte behöver några kosttillskott! (Undantag skulle jag säga är supplementering med D-vitamin under vinterhalvåret på våra breddgrader, om man inte äter tillräckligt med säl- eller torsklever, alternativt mängder med koncentrerade alger och solbelyst svamp varje vecka).

Vid en del åkommor kan man dock få bäst läkning med att under en period inta enbart tillagad mat. Vid andra är det tvärtom. Behovet ändras med i vilken process av läkning man befinner sig på, vilken ämnesomsättning man har, hur matsmältningen fungerar och flera andra faktorer.

Här kan en funktionsmedicinsk plan för läkningsprocessen vara till god hjälp.

Morotsknippe

Källor:

http://ghr.nlm.nih.gov/gene/MTHFR – Genvariant för folat- och B12omsättning

http://www.omim.org/entry/607093 – Om MTHFR-genen

http://warddeanmd.com/intracellular-calcium-and-magnesium-levels-age-related-changes-and-relationship-to-hypertension-and-diabetes/ – Studie som visar att näringen i cellerna kan variera trots att serumvärden är desamma

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22593590 – Alternativ medicinering vid underfunktion på sköldkörteln ger resultat

http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/6/6279/LKT0711s853_857.pdf – ”D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott.” Mats Humles artikel i Läkartidningen

 

Råsaftcentrifug – årets julklapp

Årets julklapp utnämnd av Handelns utredningsinstitut

Hälsotrenden verkar inte längre vara en trend, utan mycket tyder på att alltfler gör hälsosamma val i sin vardag.

Min tanke går till alla dem som redan har förbättrat sin hälsa genom att införa gröna mixade drinkar, grönsaks- eller fruktjuicer i sin diet och till dem som kommer att upptäcka hälsofördelarna med detta fantastiska kökshjälpmedel!

Lekande lätt förvandlas tunga rotfrukter, kålsorter och frukter till en frisk och god dryck i din juiceapparat.

Det som råsaftcentrifugen åstadkommer går inte att jämföra med en färdigköpt paketerad juice, varken smaken eller näringsinnehållet.

Det finns många studier som visar på hälsofördelarna med att inta de fytokemikalier som finns i grönsaker, rotfrukter och frukter i rå form.

Mitt tips är att använda ekologiskt närodlade frukter och grönsaker  till din juice så långt det går.

En frisk människa ska såklart inte sluta äta och tugga sina grönsaker och annan mat, men vi kan öka intaget av de fytoämnen vi så väl behöver genom att juica grönsaker. Är man sjuk eller har svårt att äta är råsaftcentrifugerad grönsaksjuice  ett mycket värdefullt tillskott till dieten, tillsammans med andra näringspreparat.

För de barn som annars inte får i sig mycket grönt eller ”vägrar” grönsaker, kan juicning av grönsaker vara ett sätt för dem att få i sig en bra mängd.

Jag kan inte låta bli att inspireras av t.ex. denna unge man, som återfunnit sin hälsa genom att bl. a. att juica grönsaker:

http://www.chrisbeatcancer.com/the-truth-about-juicing-and-which-juicer-is-best/

Inspireras du också! Det är roligt att experimentera och blanda olika grönsaker, gröna blad, frukter, kryddor, rotfrukter, hitta favoriter och se hur pigg man kan bli….