Kategoriarkiv: Hormoner

Det går att avgifta hormonstörande kemikalier

BIld WHO-rapport

Enligt  WHO-rapporten http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressmeddelande-arkiv/ny-who-rapport-kemikalier-bakom-flera-folksjukdomar-1.124686 som kom 2012, kopplas hormonstörande kemikalier till flera folksjukdomar och medfödda skador. (Jag ska tillstå att jag inte har läst den i sin helhet, inte heller den 38-sidiga sammanfattningen för beslutsfattare utom vissa delar, men det står på listan.)

Dessa kemikalier verkar ofta genom att sätta sig på platser i våra celler för de enzymer som är med och omsätter viktiga processer i kroppen. När enzymerna störs av gifterna, påverkas produktion, nedbrytning, distribuering av hormoner i kroppen.

Gifter hakar på receptorer i vårt DNA och påverkar genuttrycket. En genetisk, hormonberoende, autoimmun, infektions- eller inflammatorisk sjukdom kan alltså kan ges uttryck eller inte ges uttryck beroende på om och i vilken mängd gifter är närvarande, och hur kroppens avgiftningssystem hanterar gifterna.

Konventionell medicin består ofta av nya kemikalier som på kort sikt i bästa fall eliminerar de värsta symtomen men bidrar till den allmänna kemikaliesoppan, och på  sikt – och samtidigt – ökar och kvarhåller förgiftningen med nya symtom – läs mer här.

Grunden i att förbättra hälsan i de flesta fall vid  hormonobalanser måste vara att stötta kroppens egna avgiftnings- och hormonsystem samt att detoxa sin närmiljö – hem, hushåll, mat, luft, inredning mm.

På sikt är det naturligtvis en nödvändighet att ”detoxa” planeten globalt – sluta giftbespruta människor liksom mat och jordar, återgå till smarta ekologiska system som t.ex. http://www.regeneratinggrassland.com/ http://www.naturalnews.com/051875_soil_contamination_switchgrass_bioremediation.html# med byggande, odling, djurhållning och övrig produktion som inte är beroende av olja och gifter.

Innan, och under tiden det händer, behöver vi se om våra egna, inre ekologiska system. De goda nyheterna är att lever, njurar, tarmar och hud kan stärkas med specifik, giftfri näring och effektiva örtpreparat och på så sätt eliminera en hel del cirkulerande och upplagrade gifter i våra vävnader. Då blir vi starkare och orkar engagera oss i omvärlden och skapa en människovänligare sådan på flera plan.

Fler källor:

Pubmed-studie om låg och ojämn exponering av hormonstörande kemikalier

Icke-bioidentiska hormoner och andra läkemedel

Problemet med syntetiska läkemedel i form av icke-bioidentiska molekyler

Många läkemedel är skapade för att ersätta en kroppslig funktion som inte är optimal, eller i vissa fall inte fungerar alls.

Det finns många exempel: östrogener, progesteron och andra hormoner och signalsubstanser.

Att ersätta kroppens egen produktion av en substans när kroppen själv har tillgång till för lite av den, kan låta sig göras utan större problem om ersättarmolekylen har exakt samma form som den molekyl kroppen själv tillverkar – eller får denna form innan molekylen binder in på cellreceptorn.

Problemet är att många hormonersättande läkemedel inte ser ut som kroppens eget hormon. Läkemedlet kan ha en atom eller s.k. funktionella grupper som inte existerar i hormonet det ska ersätta, eller strukturen på läkemedelsmolekylen kan på andra sätt skilja sig från den biologiska.

På det fysiska planet är kroppen en funktion av kemi. Varje cellreceptor är specifikt utformad för att en särskild signalsubstans eller hormon ska passa som en hand i en handske på receptorn. Hormonet ska antingen transporteras in i cellen – och i många fall även vidare in i själva cellkärnan och där ge signal om tillverkning av specifika livsnödvändiga substanser – eller genom sin position på receptorn sätta igång reaktioner inne i cellen.

Aldosteron

Nedan syns en bild av det salt- och kaliumreglerande hormonet aldosteron.

Aldosteron

 

Det tillverkas i binjurebarkens yttersta skikt, Zona Glomerulosa. Aldosteron håller vårt blodtryck uppe genom att i samverkan med njurarna se till att tillräckligt med natrium kvarhålls när urin bildas. Är detta skikt i binjurebarken skadat eller Zona Glomerulosa’s förmåga att bilda aldosteron nedsatt, kan det resultera i för lågt blodtyck, matthet och andra mineralobalanser.

S.k. utbrända personer, dvs. de som pga. långdragna inflammationer, infektioner, toxicitet eller andra trauman stressat kropp och/eller sinne på olika sätt under så lång tid att det resulterat i nedsatt binjurefunktion, kan ha för låg produktion av endera eller alla hormonerna kortisol, DHEA och aldosteron m.fl.

Läs mer om utbrändhet och hur man med näringsmedicin kan stötta binjurarnas funktion här.

S.k. utbrändhet ska inte förväxlas med den livshotande åkomman Addisons disease, där olika skikt av binjurebarken helt tappat sin funktion. Dock kan många symtom vid utbrända binjurar likna symtomen hos någon med Addisons disease när medicineringen är för låg, t.ex. svimning eller svimningskänsla, yr, lågt blodsocker, matthet, aggressiv eller irriterad, ingen fysisk styrka, obeslutsam, ångestfylld. En låg binjurefunktion kan på sikt fås igång med hjälp av antiinflammatorisk och tarmläkande kost, detox av toxiner och näringspreparat som specifika örter, vitaminer, mineraler, fettsyror och aminosyror. Att adressera underliggande mikrober och dysbios är ofta nödvändigt för att binjurarna ska läka.

Fludrokortison

Nedan syns en bild av den aktiva substansen i läkemedlet Florinef, fludrokortison. När man jämför denna med bilden av naturligt aldosteron ser man förutom andra skillnader, att en väteatom (H) är utbytt mot en fluoratom (F).

Fludrokortison

En liten detalj kan tyckas, men vad gör skillnaden i kroppen, jämfört med aldosteron? När man tillverkar läkemedel syntetiskt måste hänsyn tas till att det ska bli hanterbart för kroppen, dvs. upptas som en av kroppens egna molekyler i görligaste mån. Dessutom måste det portioneras ut i blodet på ett sätt som härmar kroppens tillverknings- eller användningstakt. Naturligt, rent aldosteron skulle kanske behöva tas under ett 20-tal tillfällen per dygn för att uppnå naturliga nivåer i blodet. En syntetisk molekyl kan fördröja upptagningstakten eller nedbrytningen så man kanske bara behöver ta läkemedlet en gång per dag.

Men vad gör då den lilla fluoratomen för skillnad? Svaret är att vi kanske inte riktigt vet vad den gör och – som alltid – att det kan variera mellan olika individer.

Vad vi dock vet, är att fluor är ett potentiellt giftigt ämne för kroppen. Det är ett grundämne som ingår bland de s.k. halogenerna. Grundämnena i denna grupp tävlar om tillgängliga bindningsställen i både utom- och inomkroppsliga kemiska reaktioner. Jod är ett viktigt grundämne för binjure- och sköldkörtelhälsa – essentiellt t.ex. vid syntes av sköldkörtelhormon – för strålskydd, cellskydd, genuttryck och immunmodulering och jod måste finnas tillgängligt i adekvata mängder. Behovet av jod varierar mellan olika individer och för en individ vid olika tillfällen beroende på sköldkörtelstatus, toxisk belastning, strålning, avgiftningsförmåga etc.

På liknande sätt ersätts den naturliga formen hos ett hormon i många olika syntetiska läkemedel med en fabricerad form som ger en i bästa fall liknande, men annorlunda aktivitet i kroppen än ett kroppseget hormon.

Testosteron

I bilden nedan syns skillnaden mellan testosteron och ett av östrogenerna; östradiol. De små skillnaderna gör skillnaden mellan om t.ex. ett foster får fysiskt uttryck som man eller kvinna.

 

Testosteron, t.v., östradiol t.h.

Genom att studera skillnaderna mellan olika hormoner och molekyler och hur de binds in till receptorer i kroppen kan man förstå att detaljerna har en oerhörd betydelse för helheten.

Om testosteron störs av fluor, kan det orsaka försämrad fertilitet och sexlust hos män.

Progesteron vs. progestiner

Ett annat exempel på icke-bioidentiska hormoner i läkemedel är progestiner. P-piller och mini-piller innehåller syntetiska former av progesteron som kallas progestiner. Progestiner sätter sig på cellreceptorerna för progesteron och tar sig på detta sätt in i cellerna och blockerar kroppseget progesteron. På detta sätt får kvinnor som tar p-piller en relativ progesteronbrist.

Progestiner har en helt annan verkan än progesteron. Progesteron balanserar östrogenet i kroppen och skyddar mot olika sorters cancer. Det finns bio-identiskt progesteron både i form av tabletter och krämer som tas upp av huden till vävnaderna, men de flesta läkare känner inte till – eller vill inte bry sig om – den viktiga skillnaden. Progesteron tillverkas i äggstockarna under fertil ålder. Efter klimakteriet tar binjurarna över progesterontillverkningen. Många kvinnor i menopaus eller i övergångsåldern som har för låg hormonproduktion – utmattade eller överstressade –  binjurar eller relativ östrogendominans mår mycket bra av att ta tillskott eller smörja sig med progesteronkräm. De får skydd mot farliga sjukdomar som annars kan orsakas av den relativa östrogendominansen. OBS, man kan inte supplementera med bio-identiskt progesteron så länge man tar progestiner.

 

 

Progesteron

Progesteron

Medroxyprogesteronacetat

Medroxy-progesteronacetat (substans i läkemedlet Provera)

Källor:

Nationalencyklopedin

Fluoride Action Network

”Testicular toxicity in sodium fluoride treated rats: association with oxidative stress.” Reprod Toxicol. 2002 Jul-Aug;16(4):385-90.

www.orthoevra.com

Progesterone: the ultimate endometrial tumor suppressor.