”…det är till exempel en stor evolutionär fördel att automatiskt förbereda sig på att gryningen snart ska komma, istället för att anpassa sig till att den nyss inträffat.” *
– Ljusmedicin, någon?
Lär dig mer i online-kursen Ljus & mörker i omsättningsvägarna – vår biologiska anpassning till ljus och mörker och deras betydelse för hälsa och välmående. Ljus som ett näringsämne, friskvård i vardagen och som terapi.
Näring för hälsan är naturliga, rena födoämnen, så lokala som möjligt, fria från störande toxiner. Näring är till exempel ren luft och lagom med fysisk aktivitet. Det är hushålls- och kroppsvårdsprodukter fria från hormonstörande och cancerframkallande parfymer, färger och andra kemikalier. Hälsosamt kan vara läkemedel som inte hämmar kroppens egen energiproduktion eller stör våra balanserade hormoner. Känslomässig näring är också goda relationer och fysisk närhet; mental näring kan innebära tillräckligt med stimulans varvat med avkoppling och ”ingenting-tid”.
Men även om vi har allt detta, så räcker det inte!
Sorry. Det finns (åtminstone) en parameter till, som jag gissar är grundbulten i hela vår nuvarande civilisations hälsotillstånd – ljus.
Och jag gissar faktiskt inte helt och hållet för det finns massor av studier, läkare och forskare som pratar om – och länge har pratat om – ljusets inverkan på vår känsliga hormon- och energiomsättning. Några av dem har till och med fått Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Ljus är olika spektra av elektromagnetiska våglängder. Olika varelser kan uppfatta olika spektra av vågrörelser. Tänk på biet och andra slags insekter, som ser blommor i andra färger än vi gör. Människans spektrum av synligt ljus spänner ungefärligt över våglängderna 380-800 nanometer.
Vi är ljusvarelser
Det låter ju som något esoteriskt- new age-flum, eller hur? Men det är i själva verket ren fysiologisk biokemi. Människans evolution har pågått (pågår?) sedan kanske 1,2 miljoner år tillbaka, beroende på hur man räknar. Egentligen kan ju evolutionen sägas ha pågått ända sedan liv i någon form överhuvudtaget uppkom på jorden. Vi bär spår av urgamla blågröna alger i oss, vars DNA vi införlivat i form av våra energifabriker; mitokondrierna.
Skräpgener var inte skräp…
Mitokondrierna har sina alldeles egna DNA och tills för inte så länge sedan kallades dessa för ”skräpgener”. Nu vet vi bättre. Människans fysiologi är bokstavligt sett skapad att omsätta näring (egentligen vätejoner) i närvaro av syre, till energi. Vatten skapas samtidigt och detta egentillverkade cellvatten får speciella egenskaper när vi exponeras för vissa våglängder av infrarött ljus. Det kallas då Exclusive Zone water, EZ water , mer om det här. Våra energimolekyler skapas inne i mitokondriernas inre membran samt i mellanrummet mellan det yttre och inre membranet, och kallas elekrontransportkedjan eller cellandningen.
Hela processen optimeras av ljus till den grad att vi än i dag har ljuskänsliga receptorer och enzymer, t.ex. melanopsin och aktivt proteinkinas, inte bara i ögonen utan även på våra hudceller, i blodkärlens väggar och i celler flera lager in i kroppsvävnad. När dessa bestrålas med solens spektrum, bildas fler ATP-molekyler, vår energivaluta som vi betalar med i princip varje gång någon process i kroppen ska utföras. Cellandning kan ske utan ljus, men det bildas färre antal ATP utan ljus.
Artificiellt ljus förstör melatoninproduktionen
Melatonin är en mycket viktig kroppsegen antioxidant som inte bara reglerar sömn och vakenhet utan skyddar oss mot fria radikaler som kan skada DNA och orsaka t.ex. cancer och diabetes om vi har för lite av det. Och de flesta av oss i vårt moderna samhälle får för lite av det.
Artificiellt ljus är en mycket ny företeelse sett ur evolutionärt perspektiv. Det är bara ca hundra år sedan vi fick tillgång till elektricitet i den industriella delen av världen. När det ljus vi numera dagligen badar våra ögon i – för de flesta av oss under många av dygnets timmar – som dessutom flimrar och består av helt andra våglängder än de naturliga vi evolverat med, händer det flera saker, bland annat:
- flimrande ljus från skärmar och LED-lampor (liksom nnEMF, icke-naturliga elektromagnetiska frekvenser från t.ex. wi-fi, mobiler och mobilmaster) stimulerar nervcellerna så att det flödar in mer kalcium hela tiden, jämfört med under ett varmt naturligt ljussken. Det skapar stress på en fysiologisk nivå (oavsett om vi upplever det eller ej) och ökar vårt behov av dopamin. En relativ brist på magnesium uppstår i nervsystemet.
- konstgjort flimrande ljus med blå/gröna våglängder under kvälls- och nattetid förstör ditt melatonin. Vi blir mer mottagliga för den oxidativa stress som hela tiden sker, dels naturligt i ämnesomsättningen men också från utifrån kommande toxiska ämnen samt från radiovågsstrålning.
När jag läser den här studien om hur konstgjort ljus nattetid kan skapa resistens mot bröstcancerläkemedlet Tamoxifen, kan jag inte låta bli att reflektera över ljusmiljön i de flesta moderna hem, liksom ljusmiljön på skolor och förskolor, i de flesta hem och på arbetsplatser och sjukhus.
Vilket får mig att tänka på denna bild:
Vår kultur får oss att göra sånt som är skadligt för oss, att bära bh till exempel. Brösten behöver ju också sol.
Hur levde förfäderna, och vad har det med oss att göra?
Vår ljuskänsliga kropps cellreceptorer tog alltså emot solens strålar i ögonen och på huden under större delen av dagen. Efter solens nedgång och före dess uppgång fanns endast ljus ur det röda spektrat, som eldsken eller senare från oljelampor och ännu senare vax- och stearinljus. De röda våglängderna bevarade vårt melatonin som de naturligt blå och gröna spektran förberett under dagen. Sedan sov vi i grottor, skyddade från allt ljus och den naturliga bakgrundsstrålningen. Nästa dag mötte vi den uppgående solen i ögonen och på huden igen…så är vi skapade.
Denna hormon- och enzymcykel lever ännu kvar i oss. Vi mår inte bra av att den inte får den stimulans den är skapad för. Följdfrågan är såklart:
Hur får jag mer naturligt ljus och mindre av det skadliga (som förstör mitt melatonin)?:
- se till att sova riktigt mörkt, var galet noga! En liten ljusstrimma i ögonen även när de är slutna saboterar ditt melatonin. Sy enkla mörka gardiner av flera lager svart eller mörkblått tyg och se till att det täcker fönstren som släpper in ljus i ditt sovrum. Täta ljusspringor åt sidorna. Sov med ögonmask när du är på resa eller sover borta. Om du går upp på natten, tänd en rödljuslampa eller ett stearinljus.
- ställ in din skärm att endast visa rött ljus efter solens nedgång. Se inlägg för Iphone här. Installera programmet f.lux på din dator. Minska skärmtid överlag kvällstid.
- byt ut dina flimrande ljuskällor som t.ex. LED till traditionella varma glödlampor. Har du tillgång till riktigt eld är det fint. Vill du biohacka riktigt (eller är sjuk redan), ha endast stearinljus eller speciella lampor som endast avger rött sken på kvällen.
- bär glasögon som blockerar blått och grönt ljus efter solens nedgång. Det finns även glasögon som blockerar de onaturliga våglängderna till viss del som du kan använda framför skärmar under dagen. Om det går, undvik att köra bil i mörker. Om du måste, finns det en variant av glasögon (med något gultonad lins) som filtrerar lite av de mötande strålkastarnas melatoninnedbrytande sken, men kontrollera att du ser bra med dem först. Fungerar inte för alla. OBS, röda glas ska man inte köra med, farligt! RA Optics och Blublox har kvalitetsglasögon och kan leverera dem individuellt slipade eller med läsglasstyrka.
- gå ut när solen går upp och när den går ned för att bada så mycket av kroppen du kan i den och att se det röda ljuset, så ofta du kan. Sov tidigt. Jag vet, inte lätt på , våra breddgrader och i vårt klimat…Om man har råd finns det lampor, bl.a. FireWave Joovv eller infraröd bastu av god kvalitet, t.ex. Clearlight eller LuxWay som härmar solens röda spektra och ger en mängd bekräftade hälsofördelar. De är antiinflammatoriska, optimerar energiproduktion och kan stödja naturlig hormonproduktion.
- får du tillräckligt med rött ljus, skyddar det mot flera cancerformer. Använder du solskyddsmedel filtrerar du bort det läkande ljuset. Använd kläder eller var i skuggan om du riskerar bli bränd, men försök vänja dig vid solen, börja med det röda spektrat, morgon och kväll.
- ät mycket DHA-rik mat, dvs. skaldjur som räkor, musslor, fisk, alger. DHA samverkar i processen att bilda melatonin – ditt eget cancerskydd.
Vad vi äter, när vi äter, i vilket ljus vi äter
När det gäller kolhydraterna från maten, kan vi faktiskt till viss del styra hur mycket oxidativ stress som skapas under ämnesomsättningen. Mycket kolhydrater => mer oxidativ stress. Eftersom vi nuförtiden utsätts för så mycket utifrån kommande stress (konstgjort ljus, toxiner i luft, vatten, mat, tandlagningsmaterial, mm. mm.) än när vi gick barfota med en grävkäpp eller ett spjut på savannen eller simmade nakna i floden och fångade musslor, behöver vi våra kroppsegna skyddssystem intakta, mer än någonsin.
Genom att äta mindre kolhydrater kan vi minska den oxidativa stressen vid cellandningen, då vi får ut dubbelt så många energimolekyler när vi förbränner fett jämfört med kolhydrater. Och om vi äter på rätt tid, dvs. när solen är uppe, förbättrar vi insulinresistensen = utnyttjar bättre vårt glukosupptag i cellerna => förebygger diabetes typ 2, som ju är en livsstilssjukdom.
Får vi rätt ljus på rätt tid, kan vi äta mer kolhydrater utan att få problem med insulin- och övriga hormoner. Är man sjuk, kan man dock behöva ställa om hormondansen med en strikt diet under en period.
Sov mörkt, lev ”rött” mellan solnedgång och -uppgång
Genom att undvika artificiellt ljus nattetid, filtrera skadliga våglängder från skärmar samt se till att få så mycket naturligt ljus vi kan från dess solen går upp tills den går ned, laddar vi kroppen med och ser till att bevara vårt melatonin. Vår egen kraftiga cancerförebyggare/-medicin, diabetesskydd, humörhöjare (föregångare till andra viktiga signalsubstanser), sömngivare mm.
*Citatet i rubriken är av Nobelkommitténs dåvarande ordförande 2017, när pristagarna tillkännagavs.