Kategoriarkiv: Immunförsvar

Tarmfloran påverkar hjärnans utveckling och immunsystemet

 

 

Surkålsjuice

Goda magbakterier har vi hört talas om, att de påverkar vår motståndskraft mot infektioner. Men forskning visar att bakteriefloran i tarmarna påverkar långt mer än så i kroppen. Hjärnans utveckling påverkas också av mikrobiomet i magen, likaså påverkas våra neurotransmittorer, som styr vårt stämningsläge och faktiskt våra känslor till viss del. En spolformad god bakterie kan t.ex. tillverka serotonin.

Det visar sig att autistiska barn har en annan bakterieflora än andra barn. I Vetandets Värld i P1 idag, säger Hans Forssberg, professor i neurovetenskap, att det går att hjälpa barn med obalans i nervsystemet att må bättre, genom att påverka mikrobiomet i tarmarna.

Jag har tidigare skrivit om en annan läkare som ägnar sig åt att förbättra hälsan via mikrobiomet och en kost som läker tarmarna.

Tarmslemhinnan blir alltså mer genomsläpplig än den bör vara, när den goda tarmfloran är för svag. Ämnen som inte brutits ned helt kan då passera ut i blodet och triggar immunförsvaret att bli mer autoimmunt – attackera kroppens egen vävnad. Då kan också allergier och överkänsligheter utvecklas och när kroppen får fullt upp med att hantera detta pga. ett obalanserat immunförsvar, avgiftar man dessutom andra ämnen sämre. Man blir toxisk lättare, dvs. får svårt att rensa ut ämnen som inte hör hemma i kroppen, blir överkänslig för kemikalier i mat och miljö, ja t.o.m. kroppsegna ämnen.

Lösningen är alltså att odla sitt goda mikrobiom, bl.a. genom att införa probiotisk kost som surkålsjuice – ett mycket enkelt och bra recept på surkålsjuice finns här – och andra fermenterade grönsaker och drycker. Många fantastiska recept finns på denna sida om Helande mat. Att sluta använda giftodlad mat, vitt socker i mängd och antibiotika rutinmässigt och i stället lita på Moder Naturs läkande ämnen som stärker vårt eget försvar och balans, är tydligen en kraftfull medicin. Inga nyheter direkt, eftersom traditionell kost långt tillbaka i tiden världen över alltid baserats på rena råvaror och innehållit inslag av fermenterad mat.

 

Infektioner kan påverka D-vitaminreceptor

solen1200x6301-1024x537

Brist på D-vitamin är överrepresenterad hos personer med MS, Parkinsons, depression, olika sorters cancer m. fl. sjukdomar. Hur D-vitaminnivåer mäts bäst och hur höga de bör vara har tidigare diskuterats här.

Supplementering med tillräckligt höga doser D-vitamin är nödvändigt för optimal hälsa i många fall, något som den gemensamma vården borde anamma.

Forskning visar att VDR – en vitamin D-receptor i cellkärnan som reglerar upptaget av D-vitamin, kan blockeras av bakterier, som t.ex. Chlamydia och Borrelia. Det finns också genetiska variationer för VDR-genens uttryck.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/gene/7421

https://gcmaf.se/gcmaf-science/blocking-the-vdr/

http://mpkb.org/home/pathogenesis/vitamind/metabolism

Naturligt skydd mot fästingbett

Forest Skog_

Fallen av TBE och borrelia ökar, trots att vaccinationerna ökar. Båda sjukdomarna kan vara allvarlliga. Det bästa skyddet som jag ser det, är att se till att man inte blir biten av fästingar. Då undviker man även att ev. smittas av borrelia, som det inte finns vaccin mot.

Så här gör man:

1) ät vitlök  varje dag under fästingsäsongen (när temperaturen är över 5 plusgrader). Om man får i sig vitlöken både morgon och kväll är det säkrast. Man tar den i grönsaksoppan, omeletten, stuvningen, salladen eller på sitt frökex på morgonen. Går att pressa ned i en god sås av sesampasta, miso, vitlök och persilja t.ex. Vitlök är bra för hälsan även i andra avseenden då den är mikrobdödande, sänker blodtryck, ger svavel för avgiftning etc.  Parkarbetare i en svensk kommun fick bra resultat med vitlökskapslar,  men fästingarna biter lika ogärna när man använder färsk vara.

2) gör en Fästingolja: blanda ca 25 droppar eteriska oljor av tee-tree, oregano, timjan etc. i 50 ml av en vanlig olja t.ex. oliv eller kokos. OBS, det blir starkt, akta slemhinnor och ögon! Var försiktig med barn, gör en svagare olja till dem. Kontrollera noga först att du inte får en reaktion: applicera en svagare spädning av oljan på ett litet ställe (1×1 cm) på tunn hud i 24 timmar . När du vet att du tål oljorna, smörj hela kroppen eller bara kroppsdelar som t.ex. ben, fötter om du går barfota, armar, händer, hals etc.  innan du går ut.  Det kan vara bra att hela kroppen är insmord även om man har kläder på sig. Ta med flaskan i fickan när du är ute i skog och mark, smörj in mer efterhand om du är ute länge. Jag får inga fästingar när jag kombinerar punkt 1) och 2).

3) Om du skulle bli biten, ta en blandning av Astragalus, Rysk rot /Eleuterococcus och Kattklo/Uncaria tomentosa. Man kan också ta kolloidalt silver. OBS, Astragalus skall inte tas vid kroniska, långvariga infektioner av borrelia – då finns det andra bättre alternativ. Lycka till i naturen!

Om man överväger att vaccinera sig är det bra att läsa på ordentligt.

http://vaccin.me/2012/10/10/fastingvaccinet-kan-ge-dig-parkinsons-somnolens-och-hjarninflammation-sprutan-farligare-an-tbe/

D-vitaminets dosering för ett optimalt immunförsvar

Livsmedelsverkets rekommenderade dagliga dos på 400 IE/dag är inte tillräcklig för att skydda oss mot virus och många  s.k. autoimmuna sjukdomar.

livsmedelsverket

För ett par år sen blev den svenska kosttillskottsproducenten Holistic anmält för att deras D-vitaminkapslar innehöll högre doser är livsmedelsverkets rekommenderade dagsdos på 400 IE.  Saken utreddes av ansvarig kommun som kom fram till att det inte fanns vetenskaplig grund för några åtgärder mot bolaget. Enligt internationell forskning finns tvärtom stöd för att en dagsdos på 400 IE är alldeles för lågt och orsakar D-vitaminbrist och högre risk för en rad åkommor och sjukdomar.

Att en viss dos intas behöver inte betyda att plasmanivåerna är de eftersträvansvärda då genuttryck, upptag i tarmen, hur kroppen absorberar och använder det intagna D-vitaminet kan ge stor variation i hur mycket som finns tillgängligt att använda för var och en individ. Det är viktigt att alltid balansera högt intag av D-vitamin med vitamin K2 och  magnesium, eller detta magnesium för bästa upptag och för att kalcium i kroppen ska sparas på rätt ställe – i benstommen – och inte ute i vävnaderna. K2 tillsammans med D-vitamin reglerar också antiinflammatoriska och cirkulationsbefrämjande verkan i kärlen – mycket viktigt för personer med hjärt-/kärlproblem.

Enligt flera studier har bevisats att D-vitamin skyddar mot infektioner. I en brittisk studie t.ex. visades att för var 10:e ökade nmol/lit av uppmätt 25-(OH)D-vitamin sänktes risken för infektion.

I en stor  klinisk studie på patienter med inflammatorisk tarmsjukdom visades att för vart höjt ng/ML av D-vitamin som fanns i plasma, minskade risken för att drabbas av tarminfektionen Clostridium difficile med 4 %!

Dessa och flera andra studier borde vara tillräcklig anledning till att rutinmässigt mäta D-vitaminnivåer hos personer med inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar och  särskilt hos de äldre, och därefter supplemetentera D-vitamin vid behov så plasmanivåerna ger adekvat skydd.

30 minuters solande av överkroppen sommartid ger 10 000 IE D-vitamin. Solskyddsmedel hindrar hudens tillverkning av D-vitamin och D-vitamin i sig skyddar mot hudcancer.  Att smörja sig för mycket med giftiga solskyddskrämer, som i sig ofta innehåller cancerframkallande ämnen är antagligen farligare än att sola med måtta.

När det gäller autoimmuniteter som t.ex. MS, Hashimotos tyreoidit m. fl. är de egentligen förutom förmodad D-vitaminbrist en funktion av näringsbrister och -obalanser, felaktig kost som ger allergier och orsakar läckande tarm samt sist men inte minst kemikalier och metalltoxiner i våra vävnader som lever och njurar inte klarar av att rensa ut utan hjälp.

Näringsmedicinskt är de flesta åkommor multifaktoriella, men att D-vitamin har en viktig funktion i vårt immunförsvar, och att livsmedelsverkets rekommenderade doser för de flesta individer på våra breddgrader är alldeles för låga för att ge adekvat skydd, verkar den internationella och främsta expertisen på D-vitamin vara överens om.

K2 finns naturligt i den fermenterade sojaprodukten natto, i lever, i brie-ost och smör från gräsbetande boskap. D3 finns i lever, äggula och en liten del fet fisk, fisklevern har mest. Vitamin D2, som måste konverteras till D3 i kroppen, finns i mindre mängd i vild solbelyst svamp som t.ex. kantareller och vissa alger.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24655364

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21736791

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24638155

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=223

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24641590

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23857223

http://newsvoice.se/2011/09/03/holistic-fick-ratt-om-d-vitamin-livsmedelsverket-och-motala-kommun-backar/

Mistelpreparatet Iscador godkänt av läkemedelsverket

weleda-iscador-p-serie-ii-ampullen-21-x-1-ml

Nyhetssajten Newsvoice meddelar att läkemedelsverket nu godkänt mistelpreparatet Iscador som ”växtbaserat läkemedel för individualiserad palliativ cancervård, som adjuvans (tillägg, stöd) till gängse terapi”. 

Det finns en mängd studier utförda både kliniskt och in vitro på cell-linjer som visar att injicerat mistelextrakt modulerar immunförsvaret, uppvisar anti-tumöraktivitet, förbättrar allmäntillståndet samt förlänger överlevnaden hos cancerpatienter.

I Sverige har Iscador sedan 1984 varit godkänt för utskrivning av läkare inom den antroposofiska vården, men nu har alltså läkemedelsverket godkänt användande av medlet generellt utan särskilt tillstånd för alla läkare. Läkemedelsverkets utredare säger att det kan finnas flera anledningar att välja bort t.ex. behandling med cellgifter för en svårt sjuk person och att dessa patienter inte bör nekas en behandling de hellre vill ha.

Läkare på Vidarkliniken välkomnar beslutet och hoppas att ”fler läkare även utanför den antroposofiska vården känner sig trygga med att förskriva mistelpreparatet så att fler cancerpatienter i Sverige får tillgång till ytterligare en möjlighet till högre livskvalitet”.

I många länder i Europa finns sedan länge en utbredd användning av mistelpreparat och det är den komplementära metod som är mest använd av läkare för cancerpatienter i tyskspråkiga länder.

mistel1_jul

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11347286

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16927523

http://www.lakemedelsverket.se/LMF/?q=iscador

http://www.vidarkliniken.se/nyheter/artiklar/2013/12/mistelpreparat-foer-cancerpatienter-godkaent-av-laekemedelsverket/

http://www.weleda.se/iscador/information-for-patienter/hur-far-jag-tag-pa-iscador/

Behöver vi nya antibiotika?

I nyhetsinslag på radion idag kunde man höra att forskare varnar för resistenta bakterier. Forskare från olika delar av världen uppmanar världens ledare att samarbeta för att hitta nya effektiva läkemedel och att stoppa spridningen av resistenta bakterier. Enligt WHO är vi nu nära en tid när vi får allt fler superresistenta bakteriestammar och inte längre har tillgång till effektiva bakteriedödande läkemedel.

Ett stort antal patienter dör varje år i infektioner orsakade av resistenta bakterier och en av forskarna säger att vi snart inte kommer att ha tillgång till den sjukvård vi känner till idag; möjlighet att utföra stora operationer och häva blodförgiftningar bl.a.

Svenska och utländska forskare är överens om att ett globalt samarbete krävs för att hitta lösningar.

Som vanligt när den internationella forskarkåren kliar sig i huvudet och upprepar det ständiga mantrat ”pengar till mer forskning”, underförstått inriktat på att tillverka nya antibiotika för att kunna lösa problemet, föreslår jag att man tar en titt på den mängd forskning som redan finns, applicerar den och kanske vidareutvecklar studier som redan gjorts.

Här finns fyra studier som visar att växtextrakt har aktivitet mot multiresistenta bakterier:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22619924

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15882206

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12636992

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16553949

I den nedersta studien fann man aktivitet som pekade mot att Tabebuia avellanadea kan ha effekt även mot tumörer. Det låter logiskt, då både funktionsmedicinsk och mer konventionell forskning på senare tid visat att det hos tumörpatienter finns en överväxt av mikrober i blodet och att många tumörer orsakas av särskilda virus eller mikrober.

En önskvärd approach vore att använda information från redan utförda lovande studier om alternativ till antibiotika och börja applicera den kliniskt – innefattar kanske inte nya patenterbara läkemedel som kan inbringa storvinster till läkemedelsbolagen, men skulle förmodligen rädda liv och på sikt minska spridningen av multiresistenta patogener.